Jag dansar!

"Livet består inte av att vänta ut stormarna, det handlar om att lära sig dansa i regnet"

Ja, det här "klokordet" stämmer bra med min inställning för det mesta. Självklart bryter jag ihop emellanåt när det stormar, och vill bara dra täcket över huvudet och stanna där, men för mig handlar detta mycket om att inte bara se sig som ett offer, utan att faktiskt försöka göra något åt de problem som dyker upp på vägen - om man kan. Om man inte kan påverka en "storm" så är det bättre att "dansa" än att gny o älta tänker jag.

Fast ibland, men bara ibland, kan det vara lite skönt att älta också. Många av mina problem löser jag med hjälp av andra, genom att "klaga lite" så får jag någon annan människas perspektiv på saker och ting och kan genom dem ofta hitta en lösning - eller se på mitt "problem" på ett annat sätt (det kanske också är att dansa?). Det viktiga är nog att faktiskt förstå och tro på att man själv för det mesta kan påverka om det ska bli en bra dag eller inte. Jag tror t.ex. att vi har hamnat här i Länghem i vårt underbara gula hus beror på att vi har dansat i regnet. Vi hade kunnat välja att stanna kvar och vänta ut stormen, och det skulle kanske ha blivit bra det med, men jag ångrar inte för en sekund att vi vände upp och ner på våra liv för en stund och bosatte oss här i stället!