Den senaste veckan har jag på allvar gått och lurat på om jag ska skaffa mig ett stetoskop för att kunna lyssna på bikuporna och höra om det är något liv i dem.. Men så inser jag att det verkligen inte spelar någon som helst roll, förutom att jag möjligtvis blir tillfälligt lugnad. Det är inte nu risken är som störst att samhällena dör (om man inte har bekymmer med djur som ger sig på kuporna för att komma åt maten däri), det är längre fram i vår. Så även om det surrar tryggt just nu så är det inte en garanti för att jag har ett friskt och levande samhälle om några månader.
Vi har matat våra bin i överflöd inför vintern, de fick mängder med sockerlag i höstas, men hösten blev vääääääldigt lång och det var hög aktivitet i alla våra samhällen längre än vad jag tror är det vanliga. Det gör att jag ändå oroar mig för att de ska svälta i kupan.
En annan risk under våren är om det först blir varmt och gott så att bin och växtlighet kommer igång och det sedan kommer en köldknäpp och de tidiga växternas (ex. lönn och sälg) blommor fryser sönder. Då får bina svårt att hitta mat. Det går att stödfodra ett bisamhälle på våren, men det gäller att upptäcka behovet i tid under en period då man inte egentligen ska gå in i kupan. Jag kanske ska skaffa mig en våg istället för ett stetoskop.. Jag har sett att det finns vågar, typ bagagevåg, så att man kan väga sitt samhälle för att kunna göra en bedömning för det finns ett behov av stödfodring.
Längtan efter våren och sommaren är just nu väldigt stor, säkert hos många fler än mig. För att lägga band på min oro och längtan så ägnar jag mig åt att planera kommande säsong. Vi har åtta bisamhällen just nu, det kan vara något färre fram i mars - april, men målet är att utöka med ytterligare några samhällen. Jag har ingen tanke att bli någon stor biodlare, men 10 - 20 samhällen kan jag tänka mig att ha tillsammans med min svärfar. Ett lite större antal ger mig en större trygghet och det har visat sig vara en väldigt populär produkt som våra bin producerar. All vår honung från förra säsongen tog slut väldigt fort och nu planerar jag att använda mer honung i mina andra verksamheter, så behovet har inte blivit mindre.
Har jag fler samhällen kan jag också arbeta med olika metoder i olika bigårdar och se vad som fungerar bäst för våra bin. Vi har mycket Varroakvalster (bina alltså) och det finns olika sätt att bekämpa dem, jag vill testa fler sätt och kunna jämföra effekten, för att inte göra massa saker som ändå inte gör någon skillnad till exempel. Jag ser att vi lyckas ta många kvalster med hjälp av oxalsyrabehandlingen som vi gör varje höst, men hela förra sommaren kunde jag se kvalster krypa runt på bina och jag vill gärna lyckas ta bort ännu mer kvalster framöver.
För varje säsong så lär jag mig mer och mer om bin och biodling, och mina nya kunskaper vill jag gärna praktisera. Jag är långt ifrån drottningodling änu, men det finns så mycket mer. I olika biodlargrupper på facebook får jag massor av inspiration, likaså på våra biodlarträffar med föreningen på sommarhalvåret. Det är fantastiskt att få ta del av andra människors kunskap och inspiration och jag är så glad att jag har fått den här möjligheten att träffa människor med samma brinnande intresse som så gärna delar med sig.
Det vi behöver göra nu är att se över material, vad vi har och vad vi behöver skaffa inför nästa säsong och förbereda materialet (måla, tråda, rengöra mm) för användning. Vi behöver också hitta fler platser där vi kan sätta våra bisamhällen och göra i ordning där. I år vill jag också i förväg planera in arbetet i bigårdarna, förra sommaren skedde allt vårt arbete högst oplanerat vilket ledde till både ett och tre extrabesök hos bina. Mysigt och roligt i och för sig, men inte speciellt tidsekonomiskt. Våra familjer tycker nog att det är bra om vi umgås med dem också och inte vara med bina :D
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar