Försmak på Tjurruset?

Ninni ligger i sängen bredvid med en kudde över huvudet och jag börjar undra om jag kanske har snarkat i natt. I rummet hänger träningskläder på tork lite här och där och jag lider trots gårdagens regn av vätskebrist. Gärdet där vi startade och gick i mål på Tjejmilen var som en enda stor lerpöl och vi som inledningsvis försökte vara försiktiga med skorna gav till sist upp och efter målgång klafsade vi alla runt i lerpölarna, trötta men väldigt nöjda med vår prestation!

Både Ninni och jag slogs av hur tyst det var i spåret med tanke på mängden kvinnor som var samlade, var och en kämpade sig i tysthet framåt, mot sitt uppsatta mål. Mitt mål var att ta mig runt och ha kul och skönt hela vägen och jag är väldigt nöjd med mitt lopp! Det regnade hela vägen, i början bara ett tunt fint regn, som efterhand ökade och den sista biten ösregnade det. Men regnet var skönt, det kändes svalkande.

Längs vägen stod musikanter och spelade och glada funktionärer som peppade oss och gav oss lite extra energi. Efter dryga timmen (1.08) passerade jag mållinjen och fick min välförtjänta medalj. Banan och ostkaka avnjöts och när vi alla fyra var återsamlade kämpade vi en stund för att få tag på vårt ombyte. Tjejmilen är en stor organisation med 30000 startande och allt flöt verkligen på bra förutom kanske vid utlämningen av våra överdragskläder där det finns en stor utvecklingspotential! Blöta och leriga kläder byttes mot torra och den som hade möjlighet att iaktta skådespelet på avstånd fick sig nog en skön syn där kvinnor utspridda på ett lerigt fält vinglandes försökte få på sig torra kläder. Vi lyckades klara även den utmaningen och när vi bytt om gjorde regnet tack och lov lite uppehåll och vi kunde med stela kroppar ta oss tillbaka till hotellet utan att behöva blöta ner oss ytterligare.

Som nya samlades vi senare i lobbyn och firade genomfört uppdrag med champagne och en efterföljande mycket god italiensk middag.

Idag känns benen lite stela och tunga och jag är väldigt hungrig! Jag ser fram emot dagens hotellfrukost men först får jag invänta att de andra ska vakna...