Godmorgon 2012

Nyårsaftonen firades här hemma i Länghem med mina syskon och deras familjer. Eftersom vi alla har barn modell mindre så valde vi att ha en barnvänlig version av firandet och eftersom jag är ganska kvällstrött blev det även en Lottavänlig version:) Min tanke var att jag skulle vara vaken till tolvslaget ändå, men jag vaknar galet tidigt på mornarna när jag är mitt i ett stort projekt (och flyttprojektet är ju ganska stort) så därför misslyckades jag lite där. Tur att maken fick sällskap av en envis sjuåring istället:)

Jag ser fram emot ett spännande 2012 som jag hoppas ska lära mig lika mycket som 2011 har gjort. Om jag tar en kort titt i backspegeln så har det hänt en hel del. Året startade med att jag bytte arbetsuppgifter på jobbet och sen gick det av bara farten, nu har jag bytt hus också - och ort.

2011 blev ett år för återhämtning för mig. Ett år som jag har försökt att i första hand tänka på vad som är viktigt för mig för att jag ska må bra och försöka ta ner kraven som jag sätter på mig själv (och min omgivning). Ibland har det gått bra, och ibland inte. Mitt i en flytt är det svårt för mig att begränsa mig och prioritera. Jag har arbetat för hårt de senaste veckorna, men skillnaden nu mot för ett år sedan är att jag är medveten om det, och jag har också prioriterat bort vissa saker som jag inte skulle ha haft en tanke på att låta bli att göra för ett år sedan. T ex. så var vissa delar av huset helt ostädade när våra gäster kom igår (sorry mina kära syskon ;)

2011 blev året som jag återfick min syn :D - Det är helt obeskrivligt skönt att kunna åka till jobbet utan att tänka på att ha med glasögon eller sätta i linser. Det är underbart att slippa linsskav och det är fantastiskt att kunna sporta utan glasögon eller linser - och på tal om sport så är 2011 året då jag genomförde en häftig utmaning när jag körde cykelvasan (9mil) tillsammans med några kollegor. Det verkar kanske märkligt att tala om återhämtning och ett 9-mils lopp i samma text, men för mig har idrottandet varit en del i återhämtningen. För lika fysiskt utmattad som jag var efter loppet - lika mentalt stärkt var jag också efter loppet. Det var verkligen en seger att korsa mållinjen efter sisådär 6 timmar och en rejäl vurpa. Jag kände mig så stark! och jag ska göra om det 2012 igen.

Detta är före loppet - efter loppet såg jag helt sannolikt inte riktigt liga fräsch ut och jag hade en hel del grus i ögonen trots de läckra brillorna :)