Återvinn bivaxet - Gjutna ljus

De som driver stora biodlingar återvinner ofta sitt eget bivax och gör nya mellanväggar av det, men till det krävs särskilda verktyg så för mig med våra två bisamhällen (som förhoppningsvis blir några fler nästa år) så återvinner jag mitt vax genom att gjuta ljus och göra salvor av vaxet. Det går oxå att lämna in/sälja sitt vax till återförsäljare för biodlingsprodukter om man hellre vill det, men den lilla vaxkakan jag fick ut räckte till ett gjutet ljus och några salvaburkar, tur att man oxå kan köpa vax :)

När jag ändå var i farten och förstörde en av våra grytor så passade jag också på att återvinna gamla ljusstumpar. Just här är det ljusstumpar jag smälter ner, men både bivax och ljusstumpar kan hanteras på samma sätt. Jag använder konserburkar i vattenbad som jag smälter ner vaxet i. OBS Smält aldrig vax eller sterarin direkt i en gryta eftersom det är brandfarligt! 

Än är det långt kvar till jul, men jag har en del gamla jupprydnader som passar perfekt att gjuta ljus i, detta är en glöggmugg. Det är viktigt att tänka på att veken hamnar i mitten. Jag har doppat veken några gånger i stearin/vax för att den ska vara rak, stel och hålla sig i mitten när jag häller på vaxet. Det finns särskilda vekhållare att köpa men jag använde grillpinnar och lite tejp för att hålla veken på plats, fungerade utmärkt!

En konservburk med ett band runt blir också en fin ljusstake om man inte har gammalt julpynt liggande. Här har jag hällt på det smälta stearinet i formarna. burken som jag smält stearinet i är ju varm, så jag använder en grilltång som handtag när jag häller över det i formarna

Jag är nöjd med resultatet! Av avtäckningsvaxet från bikuporna blev det två gjutna bivaxljus och av mina gamla ljusstumpar fick jag ihop några fina ljus som kommer att lysa upp min tillvaro när det är dags att plocka fram julpyntet om några månader. 

Vaxhantering

I samband med att vi tog hand om vår honung så blev det ungefär en hink full med avtäckningsvax. Först fick vaxet rinna av i avtäckningsbrickan i några dagar och det blev ganska mycket honung som rann ner där som vi också kunde ta vara på, men det som blev över kan ni se på bilden nedan. Avtäckningsvaxet innehåller både honung, bivax, pollen och propolis. För att separera vaxet från honungen och det andra så smälter jag ner allt i en behållare i vattenbad tills blandningen blir flytande. Det är viktigt att man inte smälter det direkt i en gryta eftersom vaxet lätt kan ta eld. När blandningen sedan svalnar så skiktar sig de olika ämnena och vaxet lägger sig överst medan honungen sjunker till botten. Honungen silar jag men eftersom den är värmebehandlad så har den förlorat mycket av nyttigheterna som annars finns i honung så den lämpar sig bäst i bakning eller en kopp te. Smaken är väldigt fyllig och därför tycker jag att den gör sig perfekt i brödbaket!

Jag smälte ner mitt vax tre gånger för att få det så fint som möjligt, eftersom jag vill göra ljus av mitt vax. mellan honungen och vaxkakan blev det en geggig sörja som jag tror innehåller bland annat propolis, men vad mer det är i det kladdet känner jag inte till. Jag skrapade bort och slängde geggan eftersom jag inte har kunnat hitta någonstans vad eller om det går att göra något med detta. Kvar fick jag förutom den smakrika värmebehandlade honungen också en fin liten vaxkaka. 

Avtäckningsvax före behandlingen

Jag smälter ner vaxet i en bytta i vattenbad

Det smälter ganska snabbt och hela hinkens innehåll fick överraskande nog till sist plats i min lilla bytta 

Nu ställer jag vaxet åt sidan för att det ska svalna och separera sig

När det svalnat petar jag hål på vaxet och silar bort honungen. Efter första smältningen var vaxet fortfarande väldigt poröst eftersom det innehåller andra ämnen också. 

Här är underdelen på vaxkakan efter tre smältomgångar, nu har jag fått ur så mycket honung det går och jag skrapar bort den kladdiga blandningen från den hårda vaxkakan 

Och här är den till sist fina och gula lilla vaxklumpen som blev kvar, inte mycket vax på en hel hinks innehåll. Däremot så var det ganska mycket honung. Nästa gång kanske vi ska låta det rinna av lite längre i avtäckningsbrickan. 

Vinterfodring

För att våra bin ska överleva vintern nu när vi har tagit all (eller nästan all) deras honung så behöver vi sätta till något annat i utbyte mot det vi har tagit. I vårt fall har vi gjort 60% sockerlösning som vi matade våra bikompisar med igår. Det finns färdigt foder att köpa också men jag tror att det vanligaste är att man använder sig av en blandning av socker och vatten till vinterfoder. Ungefär 20 kg vinterfoder behöver ett samhälle ha för att kunna överleva vintern. Vi har lämnat kvar en del halvfyllda ramar i våra samhällen plus att vi satte tillbaks nyslungade ramar i "övervåningen" där det också fanns lite honung kvar. När vi nu gick igenom kuporna kunde vi se att det faktiskt satt ett par övertäckta ramar i samhällena, så de har nog redan själva runt 6 kg foder. Här får vi ovana odlare återigen gå lite på känsla. Vi gav varje samhälle ca 10kg igår och så sätter vi till ytterligare ungefär 5 kg i varje samhälle om en vecka ungefär och sen är det bara att lita på att allt ska gå bra. Det går att stödfodra på våren men det vill jag gärna undvika då det verkar vara lite knepigt att få till.

Innan man ger sina bin vinterfoder är det bra att gå igenom samhällena och kontrollera att drottningen lever och mår bra. Vi hade tur och hittade båda våra drottningar. Vi kunde också se övertäckta celler och larver, men jag lyckades inte hitta några nylagda ägg. Kan hända har våra drottningar dragit ner på äggproduktionen nu. Jag såg inte heller några drönare så de stackarna har nog blivit dödade och utkastade ur samhället.

Det har varit ett väldigt konstigt väderår. Våren kom sent, det blev varmt och sedan kallt igen och det förde med sig att både ljung och blåbärsris blev alldeles bruna och förstörda. Riset återhämtade sig, men någon direkt blomning var det inte tal om. Under en ganska lång period i våras så var det ganska deppiga biodlare vi träffade. Men när sommaren sedan kom så har den hållt i sig och bina har fått möjlighet till många många flygtimmar. Vädret har varit fantastiskt och fortfarande nu i september har vi runt 20 grader varmt och utan att veta så tror jag att många av biodlarna i vårt område har fått en riktigt stor skörd i år. Vi fick trots att vårt första samhälle kom till oss vid midsommar och vi sedan gjorde en avläggare av den några veckor senare runt 25 kg honung, vi som trodde att vi inte skulle få just någonting alls i år. Lycka!

Erik är med och hjälper till när vi går igenom samhällena. Här har vi fodrat in vårt första samhälle och håller på att gå igenom det andra. Den vita lådan är själva fodermataren där man häller i sockerlösningen.

Och här hittade vi Viktoria också, hon verkar må prima!

Vi droppar ner lite sockerlösning i samhället så lockar vi upp bina till fodermataren

På bara några minuter hade de fattat galoppen och trängseln ner till sockervattnet blev stor. Det finns flera olika typer av fodermatare. Många biodlare som varit med ett tag använder "ballonger" - en slags plastbehållare som man fyller med sockervatten, men jag tycker att den här modellen är smidig, där det räcker med ett par "givor" sockerlösning och sedan är det klart. Ballongerna rymmer inte riktigt lika mycket. Vad jag tycker när det här momentet väl är klart är en annan femma. Det beror nog på hur mycket bin som har drunknat när vi är klara...