Vem prioriterar du egentligen?

Vardagen rusar på och tiden flyger verkligen iväg. Att hinna med allt jag önskar är omöjligt och att prioritera är svårt. Trots att jag sedan länge har valt att fokusera på och prioritera MIG så märker jag att jag allt oftare skuffar undan MIG och mina behov till förmån för andra saker och det är väl inget konstigt med det, så gör väl de flesta, det är bara det att jag VET att när jag prioriterar MIG så har jag så mycket mer tid, kärlek, tålamod och energi att ge min älskade familj och mina vänner. När jag prioriterar MIG så blir jag en humoristisk, positiv, glad och energisk vän, fru och mamma.

Eftersom jag vet att det är såhär så undrar jag ju förstås varför jag ändå gång på gång vänder på den positiva spiralen och faller in i mitt gamla negativa beteende med fel mat, bortprioriterad träning, soffhäng framför TVn och alldeles för lite skratt?

Det är som att det sakta sakta smyger sig på.. Jag orkar inte laga mat idag, jag tar lite mackor - mackor! Hallå där, jag äter ju inte mackor!! Efter att jag fallit ner i mackträsket fortsätter det så sakteliga att gå utför. Andelen grönsaker minskar stadigt på tallriken och jag är snart nära makaroner och grillkryddestatus. Det handlar inte om att vi inte har nåt hemma, för det har vi, grönsakerna ligger och ruttnar längst ner i kylen. Det handlar om att jag helt enkelt tappat orken och lusten att planera och laga mat. I samma takt som andelen grönsaker minskar på min tallrik minskar också antal träningspass och intensiteten på träningen. dessutom ökar intag av sötsaker drastiskt (ja, för nånstans måste man ju fylla på med energi...). Snart är jag en äkta orkeslös förslappad soffpotatis med svindåligt tålamod och lågt immunförsvar som drivs av ångest och depression snarare än energi och livsglädje. Jag är så långt ifrån den jag vill vara (jag har ju i och för sig inte börjat hälla i mig alkohol ännu, så det är väl en bra bit kvar till mitt värsta jag tack och lov) och jag är facinerad av hur lätt det är att bli någon man inte vill vara eller trivs med fast det är jag själv som bestämmer över MIG.

Jag inser återigen hur viktigt det är med reflektion. En kopp kaffe i lugn och ro tillsammans med en stunds eftertanke kan göra underverk! För hundrade gången ska jag nu vända på spiralen och ta tag i mitt liv och vara den jag vill vara igen. Bye bye mackor, hello fruktsmoothies. Dags att ta vara på MIG och mitt liv igen!