söndag 25 november 2012

Las Dunas

Igår satte hemlängtan in rejält hos pojkarna och det satte i sin tur igång planeringsdelen i min hjärna som under några dagar varit avstängd.. -Är det första advent nästa helg eller helgen efter? -Vad ska vi bjuda på för mat på 40-årsfesten? -Vilken tid går bussen hem? - Var det nu på fredag vi skulle till Ullared? ...

Det är väldigt skönt att vara ledig från dem delen av min hjärna ibland och jag märker att när jag stänger av så sätter F igång. Då börjar han tänka framåt och planera medan jag njuter av att äntligen kunna vara liiiiite mer spontan än vad jag är till vardags. Idag ska vi (nog?) dock följa planen och åka in till Corralejo för att se stan i dagsljus (och kanske shoppa lite). Det vore också trevligt med omväxling på maten. Nej, vi åker nog inte på all inclusive igen. Det är verkligen suuuuupersmidigt med mindre barn, men våra börjar bli större nu och nöjer sig inte riktigt med att bara hänga på samma ställe, det som för ett par år sedan var en förutsättning för att det skulle bli en dräglig tillvaro (rutiner) tråkar nu ut dem och de får snabbare ett behov av att vidga sina vyer - i det här fallet faktiskt lämna hotellområdet. Hade vi valt ett större hotell med fler pooler, vattenrutchkanor och kompisar hade det säkert vart skillnad förstås. Här är övervägande tyska pensionärer trots att vi valde ett ställe med skandinavisk barnklubb och jag anar att tiden på året för vår resa precis mellan höst- och jullov påverkar kompisutbudet negativt. För min personliga del spelar det inte så stor roll, då slapp jag konflikterna om vem som är bäst kompis med vem.. Men pojkarna är besvikna förstås.

Jag facineras av att pensionärerna verkar ha samma dygnsrytm som oss barnfamiljer, men så styrs vi ju lite av måltidsschemat allihop.

Vi bor inte i huvudbyggnaden den här gången heller och det måste jag lägga på minnet som en väldigt positiv detalj! Bor man i huvudbyggnaden har man liksom ingen anledning att röra sig så mycket på resten av området och för oss som är friska och pigga i benen finns ingen anledning att hålla oss bara vid huvudbyggnaden. Visserligen har vi ett par hundra meter att gå med vår tyconpackning (uppblåsbara slapparkuddar, flytmadrasser, hinkar och spadar, handdukar, boll mm.) och då har vi ändå packat lätt och lämnat boyzens slapparkuddar i lägenheten! Men det känns inte som ett problem när vi på förmiddagen går in på huvudbyggnadens område för att ta oss en glass. Vi bor väldigt bra i vår lilla lägenhet vid den andra poolen bortanför huvudbyggnaden! Andra plus med den här resan förutom solen, värmen och att jag är inne på min femte bok är att det var en kort transfer. När planet har landat är jag färdigt med resandet. Jag har förstått att jag uppskattar kort transfer väldigt mycket och att det liksom närhet till hav är ett kriterie när jag letar resa. Just här i Las Dunas är den fantastiska stranden ett stort plus! Och runt stranden är det öken - en mäktig upplevelse att bara få vara här och se detta! Jag uppskattar faktiskt också att det blåser. Emellanåt så mycket att huden knottrar sig, men tack vare blåsten så blir man inte varm trött och svettig utan känner sig ganska fräsch hela dagen. Tack vare blåsten blir det också riktigt nice vågor att bada i här.

Nu har boyzen sovit i snart tolv timmar igen, dags att börja vakna och förbereda oss för nya äventyr!

torsdag 22 november 2012

Utforskardag

Vi tog oss ur trygghetszonen igår när vi bestämde oss för att hyra bil och lämna hotellområdet (!) och utforska ön. Det blev en svindlande färd på branta serpentinvägar. Vi stannade till i den tidigare huvudstaden Betancuria och tog en glass och sedan vidare till Ajuy och den svarta stranden. Vågorna där var enorma och barnen blev väldigt besvikna när de inte fick lov att bada "aldrig får man göra något kul"... I Ajuy prövade vi oxå den lokala maten, friterad fisk och ugnsbakad potatis. När lunchen var uppäten for vi vidare mot "smaragdstranden" som ska vara Fuerteventuras vackraste. "Jag ser inga smaragder" utropade Rasmus när vi äntligen kommit fram dit, sen hoppade han i plurret efter en ganska lång promenad. Det är den största strand jag har sett någon gång! Här hålls tydligen världsmästerskap i surfing, men några surfare såg vi inte skymten av, ja, inte så himla många andra människor heller faktiskt - eftersom det regnade.. F och jag satt invirade i en handduk på stranden och huttrade men grabbarna reflekterade inte ens över regnet :) badstunden blev bara lite kortare än vanligt och den vackraste regnbågen visade sig just när vi skulle åka hem. Väl hemma i lägenheten stod en blomma och en flaska vin som grattishälsning till F från hotellpersonalen.

På kvällen tog vi oss in till Corralejo och åt födelsedagsmiddag. Den staden gav under vårt korta besök mersmak, så dit återvänder vi nog om det blir tillfälle!

onsdag 21 november 2012

Grattis fyrtioåringen!

Idag ska vi fira Fredrik på födelsedagen. Det blir ingen tårta eftersom han går på LCHF, det blir inga paket eftersom de ligger och väntar på Honom hemma och det blir inget traditionellt familjekalas eftersom vi inte är hemma. Med tanke på hur konservativ F är så förvånas jag över att han faktiskt ville ha det så här ;)

Klockan är halv sju här nere nu och Fs telefon har morrat några gånger och jag anar att det är grattishälsningar som börjat ramla in. Idag ska vi väcka F med sång och pussar och kramar och ja, en liten paket ska han få också, ett litet minne från hans fyrtioårsresa som lilleE hjälpte mig att välja ut igår.

Efter väckningen blir det hotellfrukost och sedan bad bad bad :) medan gossarna badar får födelsedagsbarnet och hans hustru gott om tid för att bara slappa, helt ok faktiskt :) Jag skulle tro att det blir ett och annat sandslott oxå! Om kamelerna är på plats idag kanske vi vågar oss på en tur på dem med, de verkar snälla!

I eftermiddag ska vi åka in till Corralejo och gå på en restaurang som heter Sombreros. Maten och atmosfären i restaurangen här på hotellet är OK, men känns inte så födelsedagsaktig... om man säger så...

Så grattis på födelsedagen ❤

måndag 12 november 2012

Hoppas det går bra idag då, utan smink

Idag lyckades jag involvera hela familjen i mitt letande efter min sminkväska som jag trodde mig ha sett tidigare på morgonen. Men trots intensivt letande som bland annat innebar att jag vände utoin på min träningsväska så kunde jag inte hitta den (inte så konstigt eftersom den låg i min handväska på nedervåningen där jag absolut inte trodde att den var eftersom jag var säker på att jag hållit i den tidigare på morgonen och ännu inte befunnit mig på nedervåningen...)

Ganska snart beslutade jag mig för att köra den naturella looken istället och pussade pojkarna hejdå, till svar fick jag: "hejdå mamma, I love you, hoppas det går bra på jobbet idag utan smink". Ja, det hoppas jag oxå! Ha en go dag, det ska jag ha, fast jag längtar redan hem till mina gulliga prinsar!

söndag 4 november 2012

Vem prioriterar du egentligen?

Vardagen rusar på och tiden flyger verkligen iväg. Att hinna med allt jag önskar är omöjligt och att prioritera är svårt. Trots att jag sedan länge har valt att fokusera på och prioritera MIG så märker jag att jag allt oftare skuffar undan MIG och mina behov till förmån för andra saker och det är väl inget konstigt med det, så gör väl de flesta, det är bara det att jag VET att när jag prioriterar MIG så har jag så mycket mer tid, kärlek, tålamod och energi att ge min älskade familj och mina vänner. När jag prioriterar MIG så blir jag en humoristisk, positiv, glad och energisk vän, fru och mamma.

Eftersom jag vet att det är såhär så undrar jag ju förstås varför jag ändå gång på gång vänder på den positiva spiralen och faller in i mitt gamla negativa beteende med fel mat, bortprioriterad träning, soffhäng framför TVn och alldeles för lite skratt?

Det är som att det sakta sakta smyger sig på.. Jag orkar inte laga mat idag, jag tar lite mackor - mackor! Hallå där, jag äter ju inte mackor!! Efter att jag fallit ner i mackträsket fortsätter det så sakteliga att gå utför. Andelen grönsaker minskar stadigt på tallriken och jag är snart nära makaroner och grillkryddestatus. Det handlar inte om att vi inte har nåt hemma, för det har vi, grönsakerna ligger och ruttnar längst ner i kylen. Det handlar om att jag helt enkelt tappat orken och lusten att planera och laga mat. I samma takt som andelen grönsaker minskar på min tallrik minskar också antal träningspass och intensiteten på träningen. dessutom ökar intag av sötsaker drastiskt (ja, för nånstans måste man ju fylla på med energi...). Snart är jag en äkta orkeslös förslappad soffpotatis med svindåligt tålamod och lågt immunförsvar som drivs av ångest och depression snarare än energi och livsglädje. Jag är så långt ifrån den jag vill vara (jag har ju i och för sig inte börjat hälla i mig alkohol ännu, så det är väl en bra bit kvar till mitt värsta jag tack och lov) och jag är facinerad av hur lätt det är att bli någon man inte vill vara eller trivs med fast det är jag själv som bestämmer över MIG.

Jag inser återigen hur viktigt det är med reflektion. En kopp kaffe i lugn och ro tillsammans med en stunds eftertanke kan göra underverk! För hundrade gången ska jag nu vända på spiralen och ta tag i mitt liv och vara den jag vill vara igen. Bye bye mackor, hello fruktsmoothies. Dags att ta vara på MIG och mitt liv igen!