Varroabehandling

Under helgen som gått har vi med hjälp från Ingvar som driver www.sjuharadshonung.se varroabehandlat våra båda bisamhällen. Varroa är en parasit som angriper bina och deras larver och om man inte behandlar samhället kan varroakvalsterna göra att det föds missbildade bin och att de drabbas av virusinfektioner som kommer med varroan. Eftersom sommaren blev lång, ända in i september, så behandlar vi bina senare i år än vad som är normalt. Det får inte finnas några larver i samhället när man gör behandlingen eftersom varroahonan lägger ägg i förseglade yngelceller och de nykläckta kvalstrerna sedan livnär sig på bilarvernas kroppsvätska. Inne i cellen parar sig hannarna med honorna och dör medan honorna följer med biet när det kryper ut, för att lägga flera ägg. Med andra ord så gör behandlingen ingen nytta om man gör den så länge bidrottningen fortfarande lägger ägg.

Vi behandlar våra bin med oxalsyra (det finns även andra medel att behandla med) och eftersom detta var vår första gång är vi väldigt tacksamma över att få Ingvars hjälp även om själva ingreppet i sig inte är särskilt komplicerat. Det finns ändå några saker som kan gå fel och vi vill ju inte riskera att förlora våra samhällen på grund av vår oerfarenhet. Oxalsyran skall spädas ut med vatten och det är viktigt att man mäter rätt. Med tanke på att jag virrade ihop sockermängden när vi skulle invintra bina (detta kom jag tack och lov på ganska snart och kunde åtgärda felräkningen men man kan väl säga att jag inte behöver oroa mig för att våra bin ska svälta i alla fall) så är oxalsyrablandning inte något för mig just nu. Ett normalstarkt samhälle ska sedan ha 30ml blandning - som ny biodlare är det inte helt lätt att bedöma om samhället är normalt eller starkt och därmed kan behöva några ml till.

När man öppnar kuporna nu när det är kallare ute och bina är redo för vinter så märks det att de vill skydda sin mat och sin drottning. De vänder rumpan och taggen upp mot oss när vi öppnar kupan och jag är glad att vi inte behöver stöka runt särskilt mycket när vi ger dem oxalsyran. Över lag känner jag att jag inte vill gå in mer än nödvändigt och störa dem i sitt arbete även om det är oerhört facinerande att se på hur de beter sig.

Innan vi droppar på Oxalsyran på bina i samhället så skjuter vi in ett varroagaller i botten på kupan som ska fånga upp döda kvalster och ge oss en möjlighet att se om det finns kvalster i samhället och bedöma hur hårt angripet det är. Varroan har spridit sig från det indiska biet (Apis Cerana) och finns numera i stora delar av Sverige. Om ungefär två veckor ska jag ta ut gallrena och se hur pass angripna våra bin är eftersom vi bor i en zon som är drabbad av kvalster.

Försiktigt droppar Ingvar ner Oxalsyran mellan ramarna i kupan. Mängden syra är beräknat att räcka till alla bin och genom att de putsar och tvättar av varandra så fördelas den mellan dem.